b.May 21, 1471, Imperial Free City of Nernberg [Germany] d.April 6, 1528, Nernberg Albrecht Durer (May 21, 1471 ?C April 6, 1528) was a German painter, printmaker and theorist from Nuremberg. His still-famous works include the Apocalypse woodcuts, Knight, Death, and the Devil (1513), Saint Jerome in his Study (1514) and Melencolia I (1514), which has been the subject of extensive analysis and interpretation. His watercolours mark him as one of the first European landscape artists, while his ambitious woodcuts revolutionized the potential of that medium. D??rer introduction of classical motifs into Northern art, through his knowledge of Italian artists and German humanists, have secured his reputation as one of the most important figures of the Northern Renaissance. This is reinforced by his theoretical treatise which involve principles of mathematics, perspective and ideal proportions. His prints established his reputation across Europe when he was still in his twenties, and he has been conventionally regarded as the greatest artist of the Renaissance in Northern Europe ever since.  Related Paintings of Albrecht Durer :. | Young Couple | Willibald Pirckheimer | Madonna and Child on a Stone Bench | The Wire-Drawing Mill on the pegnita | Self Portrait with Gloves |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
John Frederick Herring
British 1795-1865 was a painter, sign maker and coachman in Victorian England.John F. Herring, Sr. is the painter of the 1848 "Pharoah's Chariot Horses" (archaic spelling "Pharoah"). He amended his signature "SR" (senior) in 1836, with the growing fame of his teenage son John Frederick Herring, Jr.Herring, born in London in 1795, was the son of a London merchant of Dutch parentage, who had been born overseas in America. The first eighteen years of Herring's life were spent in London, England, where his greatest interests were drawing and horses.In the year 1814, at the age of 18, he moved to Doncaster in the north of England, arriving in time to witness the Duke of Hamilton's "William" win the St. Leger Stakes horserace. By 1815, Herring had married Ann Harris; his sons John Frederick Herring, Jr., Charles Herring, and Benjamin Herring were all to become artists, while his two daughters, Ann and Emma, both married painters. In Doncaster, England, Herring was employed as a painter of inn signs and coach insignia on the sides of coaches,and his later contact with a firm owned by a Mr. Wood led to Herring's subsequent employment as a night coach driver. Herring spent his spare time painting portraits of horses for inn parlors, and he became known as the "artist coachman" (at the time).Herring's talent was recognized by wealthy customers, and he began painting hunters and racehorses for the gentry. In 1830, John Frederick Herring, Senior left Doncaster for Newmarket, England, where he spent three years before moving to London, England. During this time, Herring might have received tuition from Abraham Cooper. In London, Herring experienced financial difficulties and was given financial assistance by W. T. Copeland, who commissioned many paintings, including some designs used for the Copeland Spode bone china. In 1840-1841, Herring visited Paris, painting several pictures, on the invitation of the Duc d'Orleans.
Jan Asselijn
born: Netherlands; about 1615 died: Amsterdam, Netherlands ; 1652. Italianate syle painter with big vistas small people and romantic skys